she said; under the helios

HEJJEEE. Rubriken har noll med inlägget att göra. Anyways. LEVER NI? Kommentera eller nåt så blir jag glad, bara en gång så jag vet vem som ens kollar dis crap.

Var väl typ ett halvår sen jag uppdaterade? Minns inte ens. Tror det var några dagar efter att jag och K gjorde slut och livet var väl som lite upp och ner då. Nu är allt bra! Mycket har hänt. Jag tog examen från min språkskola, jag fick mot alla odds gå ut! Jag hade sjukt dåligt resultat i matte så jag riskerade att inte få ta examen (failar man ett ämne så failar man allt, i stort sett, sjukaste systemet) Alla mina andra ämnen och prov var i snitt på 95/100 så att inte låta mig gå ut pga 30/100 i matte vore ju rätt..... stört. Lärarna förstod nog att jag inte tänkte ge mig utan en fight så WOOP så stod jag där med mitt fina diplom i handen. :DDD Ni vet ett sånt där riktigt, i en hård pärm med guldinskrift. Sådär på riktigt. Känns som att jag faktiskt har gjort något med mitt liv.

G組！Bästa klassen. Alla ville vara som vi.
Helt stört hur fort man tappar kontakten med alla, lite ledsen så, men livet fortsätter och vi har börjat nya skolor och vissa har åkt hem och andra har gift sig och flyttat till andra delar av Japan. Livet goes on liksom. 

Ledsna..sts är jag över att min kompis från Argentina, Lukas, tog sitt pick och pack och flyttade till Tokyo. Vad ska man göra där liksom? Osaka är ju hundra gånger mer ös. Kom hem!

 

Det har gått sex dagar, sex dagar sen jag skar en människas hjärta i tusen delar. Sex dagar sen jag tog en rostig kniv och plötsligt tryckte allt jag kunde.

”Jag vill inte mer.”

Jag såg dig gå sönder, jag såg ditt allt rinna som sand mellan dina fingrar. Du skrek, du grät, du gjorde allt en kille inte förväntas att göra. All din styrka, allt det du kämpat för, bara borta efter en mening ur min mun. "Vi skulle ju för fan gifta oss," Du var så jävla förstörd. En dag senare, du tog saxen och skar dig över hela bröstet och magen, försöker öppna upp dig själv för att få ur den kniv jag tryckt in. Den kniv som inte går att dra ut längre för handtaget tog jag med mig. Två dagar senare, du ringer upp min enda vän i det här landet, klockan ett på natten, du gör allt du kan för att såra mig. Ni hade ihop det, och det som fanns kvar av kniven på min del sticks in i mig. Jag får inte vara arg, jag får inte skrika. För vi har gjort slut och jag har ändå sårat dig tiotusentals vad du har sårat mig. Men ändå gjorde du det. ”Nu vet du, ditt jävla as.” Säger du, och jag har inget svar. Jag bara gråter, jag gråter tills jag inte kan andas och du är den enda som finns i närheten. Dag tre, jag är den som blöder och du är den som gråter.

Vi skär varandra i omgångar, vi slår desperat, vi hugger i ren ilska, vi gråter i ren panik, vi är nära, vi håller om varandra.
”Jag älskar dig.” --- ”Jag hatar dig.” Allt en människa någonsin kan känna, allt inom loppet av några dagar. Du gråter som ett barn och jag sitter maktlös och undrar hur jag fortast kan dö. Jag vill inte mer. Jag har ingen förklaring, jag klarar det inte längre.

Du vägrar träffa familj, vägrar träffa vänner. Du har ingen förutom mig. Jag är den som skurit dig och jag är den som måste lägga förbandet. Det är så bizarrt att jag inte vet vad jag ska göra längre. Jag börjar planera min flytt, jag måste härifrån. Jag måste ta mig härifrån, jag kan inte se hur jag har förstört dig längre. Det folk inte tänker på när något tar slut är att det gör åt helvetes jävla ont åt båda hållen. Tror ni det är kul att döda någon? Helt plötsligt är jag den dåliga, den alla ser ner på. Jag är den hemska vargen som har sårat dig som inte gjorde något annat än att älska mig utan gränser. Varför jag gjorde slut kan inte spela mindre roll för er.

Jag borde bo hos någon annan, ha en vän som utan frågor erbjuder en en soffa att sova på en månad. Men det finns ingen sån person i mitt liv. Inte här iallafall. Igen slår det mig hur ensam jag egentligen är. Vad fan ska man göra när man är så jävla ensam, på andra sidan jorden från all trygghet man känner? När mamma inte har tid för Skype och man inte orkar förklara allt i ord via FaceBook till ens bästa vän i ett annat land?

Sex dagar senare är jag utmattad, du äter knappt, jag är 15 dagar ifrån en egen lägenhet och jag har ingen annanstans att ta vägen. Vi duschar i omgångar och vi går igenom badrummet innan den andra ska in, för att se till att inget mer blod rinner bakom stängda dörrar. Du håller mig varm om natten och jag som inte ens kan laga mat ser till att du får i dig något varje dag.

Hur sjukt det än må vara, när man är så ensamma som vi så finns det inget annat val. Där det en gång fanns kärlek kommer det alltid finnas kärlek. Hur djupt havet än är och hur höga vågorna som slår över en än må vara.

Jag gick och köpte en peruk.
Jag behöver aldrig nånsin fixa håret igen och det känns lite fantastiskt faktiskt.

350:- från AQUADOLL! 

Köpte en ny kompis häromdagen. 

Jävlar vad cool han är!

Målade lite också

inspirerad av Pixiecold på dA, sjukt jävla duktig. jag blev lite nöjd men tyckte det blev för mycket med inramningen av kladdet runtom. men men, för en första gång med vattenfärg är det okej väl!

sen ritade jag världens bästa kyo också, var ett tag sen. 

hittade en hund som såg ut som en grå miniludde, var så nära på att bara lyfta upp den och springa hem med han.

Igår kom min kompis Misha till Osaka för att hänga lite. Hon jobbar som Engelska lärare i ingenstans-prefekturen Shimane så chanser att träffas är väldigt få. Vi purikurade och baroque-ade oss som vanligt. Alltid lika kul när hon är här. ♡♡

Holy shi- var länge sen det var jag skrev. Allt i hela världen har hänt, typ. Mådde så jäkla dåligt runt tiden då jag skrev de sista inläggen här på bloggen att till slut klarade jag inte ens av att skriva nånting, tog till och med bort FaceBook ett tag. Nu börjar väl saker och ting bli som det ska igen. Det känns okej.

Januari tog typ en sekund, kändes det som. En månad och 15 dagar tills jag går ut skolan, sen blir det nya skolan i April och sjukt vad jag längtar... Jag var hemma i Sverige under jul och nyår, det var så välbehövt att jag inte ens vet vad. Tänkte dela lite bilder från senaste tiden. 

Slutet på september slutade våran lärare Okuyama, hon skulle vidare till ett universitet i Kobe. En av de bästa människor jag någonsin mött i hela mitt liv, längtar tills jag får träffa henne igen på skolavslutningen. '
I oktober hände typ, ingenting? Var på Dir en grey 4 gånger i Osaka och Kyoto, och det var väl ungefär det enda häftiga. Träffade nya vänner från Kanada och USA! Vi var väl ungefär så snygg och fräsch man kan bli efter 2 timmars moshande.

I november åkte jag till Tokyo en snabbis för att se baroque för fjärde gången på NHK hall! Träffade även min snygga Östersundare Malin några timmar, drack varsin cider i Yoyogi Park och snackade om allt. Hon tog fina bilder och Tokyo var som en dröm. Hoppas att jag kan få jobba lite där när jag är klar här i Osaka...

SEN VAR DET DAGS FÖR BAROQUE då jag träffade min brq-buddy för första gången! Vi tog purikura!

Sen sprang runt i lite skivaffärer innan vi hamnade vi NHK Hall som var jättenära Harajuku, där drack vi mer och blev uppraggade av ett gäng kläddesigners/tatuerare. Tänk vilka random människor man träffar här, bäst. De kommer randomly till Osaka imorrn, så vi ska träffas och gå på izakaya. :)

Sen var det konsert och Ryo var snygg som vanligt. De körde ila. för sista gången och Ryo lyckades väl grina ungefär 3 gånger den konserten? Jävlar vad jag också grinade. Brq fortsätter utan bassist iallafall så all is good. Vad hände sen? 

November, mitt liv föll i spillror och var trasigt ända tills jag kom tillbaka i Januari, ungefär. Men jag fick åka hem ett tag och det var den bästa julklappen. Jag läste en massa böcker, bodde med hela familjen, myste med Ludn, träffade alla de fina. 

Hej, hur mår ni?

Jag andas, vi börjar äntligen få under 30 grader dagligen här i Osaka och det känns lite lättare att fortgå med livet. Livet som är väldigt upp och ner just nu. Jag tror jag har hittat en platå att stå relativt stadigt på, ett litet tag till. Mitt liv är mest plugg till N2 och fredagar är till för att supas bort med mina nya vänner från Kina och Argentina. Så glad att jag hittat det gänget för fan vad roligt vi har det.
 
Idag fick vi våra pengar från Japanska staten, och Sara som för en gångs skull hade pengar att slösa på annat än konsertbiljetter tänkte unna sig en riktigt nagelförlängning med gele och sån där himla fin Japanska nageldesign som går på ungefär en tusenlapp men när jag väl kom dit tittade de på mig och såg lite bekymrade ut, nagelbitar-Sara har för korta naglar så det går inte att göra nåt av dem. Fan då osv.
I Amerika fixade de fina naglar på mig på en timme för 200 spänn, har kan jag inte ens betala en tusenlapp och förvänta mig fina händer, jävla fan. Hatar mina långa fingertoppar. Japan använder sig inte av fejk-toppar så himla mycket så det är därför. Jag fick några tips på andra ställen att gå men jag orkade inte virvla runt i Shinsaibashi mer än vad jag behövde så jag drog till centrala Namba och shoppade istället. Blev en stickad gradient myströja för hösten och en lång virvlig svart kjol som är så himla fin! Samt en klänning inför imorgon med långa ärmar så man knappt kan se tatueringarna. Ett par nya Converse på det och lite ögonfransar och naglar. Ett nytt skitsnyggt skal till telefonen from JOYRICH som börjar bli en stor favorit hos mig och lite olika färgade tights från tutuanna. Ungefär så. Materialism osv. Fy så jag längtar till imorgon! Det "rycker i vintarmen" eller vad fan det var Frippe brukade säga. Ut och dansa och glömma allt som gör mig ledsen, plåga DJ:en att spela Fantastic Baby 5 gånger i rad för mig och bli indragen av Japanska snygg-tjejer som vill dansa. Kul kul!

Såg att Expert ansökt om konkurs, sjukt tråkigt. Men mina chefer håller sig starka i Norrland under sin egenägda andel i företaget. Jag tror de håller sig igenom det här, jag hoppas det! Hejar på er där hemma, saknar er och hoppas vi hinner ses i december när jag kommer hem.

Två instagrambilder så ni kommer ihåg hur jag ser ut:
Jag lovar att bli mer aktiv här så småningom, när inspiration finns och saker inte känns så tunga och jag inte drömmer mardrömmar varenda natt (varför!?????? igår vaknade jag skrikandes för jag drömde att jag blev dränkt i kackerlackor som bet sig fast som fästingar och var omöjliga att få bort).
Glöm inte bort mig så länge. Kram krams.

jag glömmer aldrig dina hemligheter
det har bara gått fyra minuter men svetten rinner redan
det är varmt som vanligt,
för varmt
jag springer fortare än vanligt,
för fort
men jag kan inte fly mig själv
det du är räddast för fast ingen vet det
jag är påväg att göra mitt livs största misstag
kommer du nånsin förlåta mig?
tiden går för fort, du får mig att skratta när jag inte vill skratta
vi stod i fönstret bara du och jag
sluta, sluta, sluta
jag vill inte se hur vacker du är,
"du är helt pur, rakt igenom"
"nej, du vet vad jag gjorde, jag kan aldrig vara hel efter det."
jag ser på dig i tystnad

jag viskar det jag vet att du vill ha
håll käften, veronica
jag är så självisk att jag vill spy
spring fortare, fortare
jag är redan halvvägs
mein hertz brennt
jag vill inte vara ensam
herregud, jag kan inte andas
mein hertz brennt
jag måste vara ensam
sluta inte spring
mein hertz brennt
jag är livrädd, 
förlåt mig,
förlåt mig

Som vargen och rådjuret,
jag är fångad,
jag förs mot min död.

Ser du?

Idag fick vi tillbaka provresultaten på JLPT som vi tog för några månader sen, och till min förvåning så klarade jag N3!!! Med bra marginal också! Glad tjej desu desu. Nu har jag äntligen självförtroendet som krävs för att slänga mig på N2. 

Imorse hade vi även 習字, vilket lite fint översätts till penmanship. De flesta kanske känner till det som kalligrafi. Det var kul! Men känns lite som slöseri med lektionstid............ eh. Men det var faktiskt lite lugnande att få sitta och plottra på med färg och göra fint. Eller ja, försöka. Det är verkligen svårare än man tror, kanske inte att skriva, men att blanda den jäkla färgen. Jag höll på i en timme men min färg var ändå dassigt grå. Till sist ger min lärare upp och hämtar en magisk burk med FÄRDIGBLANDAD färg som hon gav mig. Blicken jag gav henne, om ni bara visste. Har fortfarande ont i armen. :C

Men det bästa av allt med hela min dag var detta: Jag laddade hem TV3's app och ÄNTLIGEN KAN JAG SE LYXFÄLLAN OMGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGG. Jag började typ grina när jag kom till Japan och TV3 play's hemsida ba "nä du får inte titta på Patrick Griml-" jag menar "Lyxfällan här HAHA LOL FU" jag ba omg. Men nu, nu är vi tillsammans igen. <3 Det var universitetsmöte för de som ska vidare till 大学 idag men eftersom jag redan är bestämd till 専門学校 så hade jag "egen studier" utan lärare. = Lyxfällan en hel timme på skoltid :D #priorities

Patrick Darling om du ser det här så har jag försökt ringa dig, typ 400 gånger. Du får gärna svara  ♡

Sen har det blivit bara 26C här på kvällarna så jag kan faktiskt springa! Tog mitt gamla rekord med tre minuter idag, fuck yeah livet är bra nu ska jag kolla hela säsong 12 tills jag dör av utmattning. HEIDOOO.

Så har jag klippt ihop lite fina saker. Har en BOY LONDON kick lately, man ser det verkligen överallt över hela världen just nu och jag är lite sugen att följa med i hela vågen för vad kan gå fel med svart vitt och grafiska stenhårda tryck? Inget kan gå fel. Vi får se om jag nånsin har pengar för fashion igen. Igår hade någon haft kul och gjort hål i mina cykel-däck så det var bara att vandra till närmsta cykelaffär och få dem fixade för 400:-. :( Om pappa hade funnits i Japan hade det bara kostat ett cykelplåster! Pappa är bäst. (Blir lite paranoid över den konstiga Japanen jag nämnde i ett tidigare inlägg, tänk om han fattade att mailen jag gav var fake och han blev förbannad och valde att hämnas eller nåt och gav sig på min cykel uhuhu.) Nej, så var det nog inte :c

Verkar faktiskt som att jag kommer komma hem i jul, och jag blir så varm i själen bara jag tänker på det. Mysa med hela familjen, köpa galna julklappar från Japan till småbarnen. Längtar att rulla runt i högar av snö med pulka och Maja och Anja och Viktoria och Malin och Jeppe och Simon och Marcus och Victor och Frippe och Expert gänget och ni vet alla fina som hänger i de trakterna. Och min vovve min finaste vovve jag kommer börja storgrina på tågstationen när han kommer springandes mot mig. BUHUHUHUH.

Men innan jag förtjänar sån lycka så måste jag klara av JLPTN2. So back to the books I go. Lämnar er med fina saker hejdå.

 

Hej hur mår ni! Jag mår bra, klockan börjar närma sig sent på kvällen här. Igår tog jag mig en efterlängtad utekväll i Namba med Peter, Bommieoppa och Chong som äntligen kommit hem till Japan efter sommarens diverse aktiviteter. Vi drog till två olika izakayor och åt gott och drack för billigt och bra. Köpte en så sjukt jävla god sak som var typ, krispigt bröd med vaniljglass inuti och kanel och honungs-blandad sås på utsidan, HERREGUDDDDD JAG DOG så gott var det. Efter som jag dietar nu så går jag runt och längtar efter glass och sånt jämnt, men igår var det fredag så det gjorde inget! Tog mig dock hem med sista tåget, bra Sara!

Idag gjorde vi tråkiga saker som tvätt och räkningar fram till 16, typ, då peruken åkte på och vi drog oss mot Umeda. Jag var tvungen att inhandla en massa böcker inför uppkommande JLPT N2 i december. Mycket hänger på att jag måste klara det provet, min lärare skrockar gott och säger att jag inte behöver oroa mig men eh jag känner mig inte säker nånstans. Dock jävligt peppad på att ta det här jäkla provet och äga det! Så nu sätter vi igång, 4 månader i förväg borde vara nog med tid för att trycka in allt i huvudet. 
Tog inte så himla lång tid att hitta böckerna även om de var i världens största bokaffär jag någonsin varit inne i, sen gick vi och slöshoppade. Jag hittade ett helt fantastiskt TOPSHOP och jag ville ha allt jag rörde vid. Blev en snabb visit på MURUA och EMODA också. Åhh en da ska jag vara smal nog för deras kläder :P Blir defintivt tillbakagång dit då jag har pengar att göra av med. Den här månaden blev lite tight (tack DIR EN GREY för att ni finns och tar mina pengar) Vi gick även och tittade i en massa inredningsbutiker och jag har bestämt mig att det är dags att göra nånting åt vårat lilla rum här för jag trivs inte. Vill ha det fräscht, ordnat och bra. Men att leva två i ett litet rum gör det så jäkla svårt! Måste komma på en klok lösning för även om jag vill så ser jag inte att vi kommer flytta härifrån i första taget. Hmm. Det är såna här gånger man inser hur jäkla bra man har det med space för en lägenhet i Sverige för samma pris, fan då. Sen dejtade vi på en liten Ramen resturang och det var gudomligt gott.

Det var väl min helg! Imorgon är reserverad för Läxor och gärna en springtur om det inte är för varmt.  

Och som jag nämnde betalade jag min DIR EN GREY-räkning idag :D Jag vann 4 av 5 biljetter som jag ansökt om. Lite tur i oturen, antar jag, eftersom det hade blivit sjukt dyrt att ta sig till första showen i Tokyo + att jag skulle missa skola och annat. Men jag fick biljetter till:
2012年10月23日; KBSホール, 京都
2012年10月24日; KBSホール, 京都
2012年11月26日; なんばHatch, 大阪
2012年11月28日; なんばHatch, 大阪

Så YAYYYYY DIR EN GREY OM 59 DAGAR MITT LIV HAR EN MENING IGENNNN

Idag började äntligen skolan igen! Jag fick så många kommentarer ang. min viktnedgång, blev skitglad och peppad på att fortsätta sista biten nu! Yeah! Vi har börjat med massa nya grejer nu också, som matte, general Japan-vetskap & Engelska utöver Japanska lektionerna. Matte är det värsta jag vet och jag är bättre än min Engelska lärare på Engelska, ehh. Känns mest som bortslösad tid då inget av de ämnena är viktigt för min fortsatta skolning nästa år.

Iallafall, dagen rullade fort och det var kul att träffa alla igen :) När jag cyklade hem hände en lite mindre trevlig grej, jag märkte en snubbe som tvärvände när jag cyklade förbi honom vid stationen där jag bor, och han cyklade bakom mig tills jag var hemma och höll på att parkera cykeln så han också hoppade av och helt plötsligt var alldeles bakom mig. En granne, kanske, trodde jag. Han ursäktade sig och innan han frågade om namn eller liknande så började han peppra mig på frågor om jag hade pojkvän och liknande. Han bjöd ut mig på middag men jag sa att min pojkvän på nästan ett år nog inte skulle tycka det var en bra idé och att jag och K bor tillsammans och allt sånt. Men han gav sig inte! Han berättade om och om igen hur jag var hans "typ" och hur söt jag var osv osv bad om att få gå på karaoke med mig 'bara som vänner såklart'. Slutade med att jag gav han en fake email och skyndade mig upp till lägenheten. Gör mig lite illa till mods att han vet vart jag bor :/ En grej om man träffar nån ute på stan och ger ett nummer, de kan iaf inte hitta en, men han vet var jag bor D: Anledningen till att jag är lite freaked är för han verkade inte helt stabil och när jag kom upp till lägenheten gick jag ut på balkongen, så såg jag han stå och ta kort på ingången till mitt lägenhets-hus där adressen står :////// Äeehuuu kimochi warui. 

Sen mot kvällen när jag ville ut och springa så Osaka ba "nä åsk-time!" Kolla in den himlen liksom.

And I got a little job down in Darlington but some nights I don't go
Some nights I go to the drive-in or some nights I stay home
I followed that dream just like those guys do way up on the screen
And I drove a Challenger down Route 9 through the dead ends and all the bad scenes
And when the promise was broken, I cashed in a few of my own dreams

Well now I built that Challenger by myself, but I needed money and so I sold it
I lived a secret I should'a kept to myself, but I got drunk one night and I told it
All my life I fought this fight, the fight that no man can ever win
Every day it just gets harder to live this dream I'm believing in
Thunder Road, oh baby you were so right
Thunder Road, there's somethin' dyin' down on the highway tonightt

Lyssna